Ipod fodral

Med tidsbrist, som jag skrev om i det förra inlägget, och med stor abstinens att få skapa gäller det att hitta på snabba projekt som man hinner med mellan sov, mat och lekpauser. Om projekten inte hinner bli klara finns risk för att de hamnar i en liten liten hög som växer sig större längst in i garderoben. Där blir de liggande tills de kastas eller görs klara.

Dessa två ipod fodral hanns med från början till slut innan en av sönerna påkallade uppmärksamhet. (Just nu är båda, till på köpet, sjuka så det råder större tidbrist än normalt.)

Först ut är ett fodral i tyg, fodrat med ett gulligt tyg som jag bara har små små bitar kvar av. Det är första gången som jag ens tänker i ipod fodral banor, så de blev inte helt perfekta. Men gillar samtidigt att de ser hemmgjorda ut. It adds to the charm, tycker jag..

Fodralet stängs med två knappar..

Näst ut är ett virkat fodral. Jag lärde mig att virka i somras så är inte något vidare proffs på det, men lite stolpar och byta färg är inte så svårt.

Den virkade blev lite för bred, passar nog bättre som plånbok för alla kreditkort och medlemskort. Blir nog att jag använder den till det istället.

Utmanar er till att sy lite Ipod fodral, eller mobilfodral eller plånböcker eller vad som helst. Kreativiteten har inga gränser, det finns oändliga möjligheter på variationer. Har hur många ideér som helst i mitt huvud just nu. Men eftersom jag bara har en Ipod så behövs det inte så många. Kanske någon som vill ha ett Ipod fodral skapat av Bubben?

Material; Allt från gömmorna.

Mönster: Eget påhittat, dock inte så svårt att klura ut.

Övrigt: Fick en Nike+ sensor att sätta på mina löpskor och koppla till min Ipod för att mäta ut hur långt och hur snabbt man springer i julklapp. Nu kan jag inte vänta tills snön smälter så jag får pröva det! Då får ett av fodralen följa med och värma Ipoden så att batterierna inte fryser och dör!

God fortsättning..

Nu var det ett tag sedan det kom ett nytt inlägg på denna blogg. Den största anledningen till det är att över en natt så ville inte lillebror sova mera på dagarna och därmed försvann min egentid (= sytid). Lillebror har fått för sig att det inte går att sova i sin egen säng eller någon annans heller på dagtid. Enda stället han accepterar att slappna av och somna in på är i vagnen, men bara om den är i rörelse. Så all min föredetta sytid har numera förvandlats till långpromenader, inte helt illa det heller, bara lite kallt just nu. De extremt få och korta stunder som ges till att sy tar jag vara på. En söm där och ett knapphål där har resulterat i dessa byxor till storebror, som änligen blivit klara!

Har tidigare skrivit om mitt ogillande för kantband. Men denna gång provade jag rättvisas barns sätt att sy fast kantbanden och blev väldigt nöjd. Inget trassel med tvillingsöm eller hoppstygn.

Mönster: Sy till barnen Günthers, str 2 år. Har smalnat till de, svängt ut benen och förlängt livet lite.
Tyg: Brun velour från sundbybergs textilcentrum, därifrån kommer även knapparna. Brun muddväv till kantband från Stoff och Stil. Röd/vit rutiga knälapparna är en gammal julgardin från mamma.

Övrigt: Har haft dessa brallor i huvudet ett långt tag nu men aldrig kommit tillskott. När jag äntligen började tog det lång tid att få de klara. Nu är de klara och blev finare än vad jag hade tänkt mig, så nu vill jag knappt att sonen ska använda de :)

Mei tai

Detta är det fjärde bärdonet jag har hemma. Den allra första vi skaffade oss, eller fick faktiskt, var en baby björn som vi använde till första sonen. Var väl aldrig riktigt nöjd med den då jag fick ont i axlarna när jag bar, men var inte tillräckligt insatt så det där med sjal hade jag aldrig hört talas om. Men fick prova en ringsjal av en vän när sonen var lite äldre, och så smidigt det gick att sätta honom i den när han ville upp snabbt. Så sydde mig en egen. Men första sonen gillade den inte så värst mycket, så den har inte blivit använd alls mycket. När vi blev gravida igen köpte jag mig en trikåsjal till bebisen som komma skulle. Har använt den några gånger bara. Tycker att den är jobbig att knyta på sig. Men nu så tror jag att jag funnit det rätta bärdonet. En Mei Tai.

Tittade runt lite på internet och blev inspirerad bland annat av od andulky som har sytt jättefina mei tai´s. Sjalbarn är en annan sida där det finns massor med bilder och det var även där jag hittade en bra beskrivning på hur man kunde göra. Så jag slog till, köpte tyg, och några sytimmar senare är den klar. Yngste sonen somnade direkt när jag provade den på honom. Äldste sonen skrattade hysteriskt när jag prövade att bära honom i den på ryggen och galopperade runt med honom här hemma. Det tar jag som ett gott tecken från de båda.

Tyg: Minna från ikea.

Mönster: sjalbarn

Övrigt: Har efter denna bild togs kommit på att om jag knyter den lite högre upp så räcker tyget över huvudet på lillsonen. Känns mer ombonat och tryggt då, tror jag.

Är väldans nöjd. Har haft den på mig hela tiden sen den blev klar. Ska nog ta och sy mig en till så pappan kan bära samtidigt.